Kantzoner i Klägghult 1

Område 1 – Vattendrag som rinner upp i Stångån, Klägghult 1:5 och Klägghult 1:6, i Kalv

Det här är ett av fem olika område med vattendrag, som alla direkt eller indirekt rinner upp i Kalvsjön. Skogsstyrelsen fick 2025 uppdraget att utifrån vattendragens karaktär och vilken skog som växer i deras närområden ge åtgärdsförslag som förbättrar vattenkvaliteten. Framför allt sådana som minskar brunifieringen. 

Den som är van att läsa en skogsbruksplan kommer att känna igen sig. Utmed vattendragen har den skogsmark som står närmast getts en beskrivning av nuläget och ett åtgärdsförslag för i första hand den kommande 10-årsperioden. För att hålla isär olika områden har skogen indelats i bestånd utifrån ålder och träslagssammansättning o.d. Gränsen för områdena har, i huvudsak, dragits utefter hur markfuktighetskartan visar övergången mellan frisk och fuktig mark. Inom det området är det lättast att spontant få inslag av lövträd. Ibland har intilliggande frisk mark tagits med för att belysa något speciellt eller få ett sammanhang. Vart och ett område har också getts en målbild. 

Även övrig omkringliggande mark som påverkar vattenkvaliteten tas generellt upp i den samlade rapporten.

I den samlade dokumentationen finns en kortare ordlista och förklaring till olika fackuttryck. Här hittar man också några länkar till relevanta sidor som har koppling till ämnet.

De här två bäckarna ligger på två fastigheter i Klägghult, som rinner ut i Stångån, som Kalvsjöns största tillflödet. 

Den ena Klägghult 1:6 ägs av Yvonne och Kjell Börjesson som vi har intervjuat och snart kommer publicera intervjun här på denna sida.

Bäckarna / dikena avvattnar ett flackt område, med hög andel skog på torvmark. Under torven består undergrunden mestadels av grovsand, vilket gör att vattengenomsläppligheten antagligen är rätt så god. Oklart hur mäktigt sandlagret är. Stort trädlöst torvmarksområde är beläget i nordost, som avvattnas via aktuella vattendrag. Vattendragen inom området avvattnar direkt till Stångån i väster, som sedan rinner söderut genom en jordbruksbygd, för att mynna ut i Kalvsjöns norra ände. I och med att andelen torv är så pass hög finns här stort underlag till utsläpp av humus.

Målbild för området

Bibehålla den inslagna inriktningen på ökad lövandel och hålla tillbaka inblandningen av gran till fördel för tall. I den norra delen är möjligheterna goda för hyggesfritt skogsbruk.

Bestånd med åtgärdsförslag

1:1 – Talldominerad skog på torvmark i åldern G2/S1. Nyligen har en avverkning utförts utmed delar av bäcken. 

Åtgärd: Ingen åtgärd rekommenderas inom närmaste 10-årsperioden. Återkommande utvärdering efter det.

1:2 – Vårtbjörk planterad på cirka 1,2 hektar. Inslag av naturligt förekommande glasbjörk och insådd av tall. Björken är viltbehandlad med fårull.

Åtgärd: Kommande röjningar inriktas mot att ge de planterade björkarna ljus och utrymme. Den spontanuppkomna glasbjörken kan behöva hållas efter så att det går att särskilja planterad björk från annan. Tallinblandning till en liten del kan vara lämpligt, medan inväxande gran hålls efter.

Figur 3 Vy över björkplanteringen i avdelning 1:2

1:3 – Granplantering, K2. En del lämnade överståndare av tall. De senare fröar av sig och kan ge ett lämpligt inslag av tall till framtiden.

Åtgärd: Normala röjningar där man tar tillvara spontant uppkomna tall- och lövplantor.

1:4 – En gammal åker som naturligt håller på att växa igen.

Åtgärd: Ingen åtgärd. Eller möjligen hålla efter gran till viss del.

1:5 – Omväxlande G2/S1 av barrblandskog med ett svagt lövinslag och begynnande insådd av yngre gran. 

Åtgärd alt 1: Inom 10 år möjligt att slutavverka. Lämna tallskärm, hyggesrensa gran och var aktsam om löv i alla åldrar. Ingen, eller en mycket försiktig luckmarkberedning. Lämna alla lövträd och minst 5 tallar som miljöträd per hektar efter konstaterad föryngring. Dessa får växa med i det nya beståndet. Ingen dikesrensning eller en försiktig sådan, där kortare partier lämnas orensade samt att man dessutom anlägger slamgropar.

Åtgärd alt 2: Satsa på hyggesfritt skogsbruk. Då det är risk för körskador bör området planeras mycket noga. Man kan till exempel behöva ordna med permanenta dikesöverfarter.

Figur 4 ”Dikeskorsning” i avdelning 1:5


1:6 – G2 där tall dominerar. Området nyligen genomgallrat.