brunifiering

Miljövård och brunifiering

Därför har vi satt ambitiösa mål om

  • att förbättra vår ekologiska status,
  • stärka att vi fortsätter håller ”god status” på fiskeindexet EQR8
  • förbättra siktdjupet genom att stimulera markägare till åtgärder som minskar brunifieringen.

Kalvsjön har inte sämre vattenkvalitet än andra sjöar i södra Sverige. Men Kalvsjön är del av de stora ekosystemen och vi påverkas av uppvärmning av klimatet, utsläpp och människans förändringar av vegetationen. De har vi svårt att påverka. Men den lokala påverkan som finns kan vi påverka och vi har fortfarande en möjlighet att lokalt öka naturens motståndskraft mot kommande förändringar. För Kalvsjöns är de två allvarligaste hoten vattenregleringen och effekterna av brunifiering av vattnet.

Bildtext.

Vi hoppas att de kommande prövningar av vattenkraften i Sverige leder till bättre möjlighet för alla fiskar att vandra, lokalt mellan sjöarna för de flesta arter och för ålen till Saragassohavet.

Ett allt brunare vatten leder till färre och mindre fiskar, försämrar möjligheter för vattenväxter och mikroliv att frodas och försvårar för fiskgjuse och lom att söka föda. Orsakssambanden till det brunare vattnet är komplexa, men markanvändningen spelar stor roll. I vårt område är det förändringar i hur vi sköter skogsmarken som är hot och möjlighet. Vi vill därför sprida kunskap så vi och andra markägare kan motverka brunifieringen.

Vad har vi gjort?

Vi samarbetar i vårt miljövårdsarbete med Ätrans vattenråd, länsstyrelser, fiskevårdsområdena i närheten och våra kommuner.