Område 2 – vattendrag som avvattnar till Stångån på Klägghult 1:6 och Klägghult 1:8, i Kalv
Det här är ett av fem olika område med vattendrag, som alla direkt eller indirekt rinner upp i Kalvsjön. Skogsstyrelsen fick 2025 uppdraget att utifrån vattendragens karaktär och vilken skog som växer i deras närområden ge åtgärdsförslag som förbättrar vattenkvaliteten. Framför allt sådana som minskar brunifieringen.
Den som är van att läsa en skogsbruksplan kommer att känna igen sig. Utmed vattendragen har den skogsmark som står närmast getts en beskrivning av nuläget och ett åtgärdsförslag för i första hand den kommande 10-årsperioden. För att hålla isär olika områden har skogen indelats i bestånd utifrån ålder och träslagssammansättning o.d. Gränsen för områdena har, i huvudsak, dragits utefter hur markfuktighetskartan visar övergången mellan frisk och fuktig mark. Inom det området är det lättast att spontant få inslag av lövträd. Ibland har intilliggande frisk mark tagits med för att belysa något speciellt eller få ett sammanhang. Vart och ett område har också getts en målbild.
Även övrig omkringliggande mark som påverkar vattenkvaliteten tas generellt upp i den samlade rapporten.
I den samlade dokumentationen finns en kortare ordlista och förklaring till olika fackuttryck. Här hittar man också några länkar till relevanta sidor som har koppling till ämnet.
Det här området ligger på två fastigheter i Klägghult, och vattnet rinner ut i Stångån, som är Kalvsjöns största tillflöde.
Den ena Klägghult 1:8 ägs av
Vattendragen består av rätade bäckar i torvmark. Jordarten under torven är sannolikt sand, likt den som nämndes för område 1. Som syns på kartan ovan har rätt omfattande dikning skett mellan de vattenförande dikena. Man ser även en sannolik torvbrytning. Vid fältbesöket hade det regnat en längre period, men trots det vad det ingen vattenföring i dessa ”extradiken”. Troligt är att marken dränerar sig själv rätt så bra genom sanden.
Ett mycket stort mossekomplex dominerar i öster och delar av detta avvattnar genom områdets vattendrag. Efter att ha passerat området rinner vattnet ut över jordbruksmark, för att sedan fortsatta ut i Stångån i väster.
Målbild för området
Där tallen dominerar i dag bör det fortsatt förbli så. I övrigt ses gärna någon typ av blandskog med gran, tall, löv i nästa generation skog. Hyggesfria metoder rekommenderas både i de talldominerade områden som finns i dag och på lång sikt även i det bestånd som kommer efter de grandominerade.
Bestånd med åtgärdsförslag
2:1 – G1 gran i 30-årsåldern. Bitvis luckigt. Helt trädslagsrent förutom enstaka överståndare av tall och några björkar.
Åtgärd: Gallring. Ge överståndarna plats att utvecklas som evighetsträd. Rensa inga diken. Överhåll inte beståndet när det går in i slutavverkningsåldern. Fundera på alternativa trädslag till gran i nästa generation.
2:2 – G2 av tall med invaderande gran som underbestånd. I södra delen högre andel gran. Enstaka björkar finns spritt.
Åtgärd: Sistagallring som nästa åtgärd, med inriktning på att ta ut gran och dåligt utvecklade tallar. Som följdåtgärd, något tiotal år senare, skärmställs tall. Tall och björk gynnas. (Se naturlig föryngring av tall i den gamla ledningsgatan.) En del av skärmträden lämnas som evighetsträd efter att föryngringen säkrats. Åtgärden är hyggesfri.